Viktiga punkter
- EU:s största upprustningsplan någonsin mobiliserar upp till 800 miljarder euro.
- Låneinstrumentet SAFE på 150 miljarder euro började betalas ut under 2026.
- Tyskland, Polen och Frankrike höjde sina försvarsbudgetar till rekordnivåer.
- Minst 65 procent av ett upphandlat systems värde ska komma från EU eller partnerländer.
- Sverige deltar aktivt och stärker samtidigt sitt eget totalförsvar.
Upprustningen av Europas försvar har under 2026 gått från löften till konkreta besked. EU:s medlemsländer beviljade lån, klubbade rekordbudgetar och började beställa vapen gemensamt – allt i en takt som få trodde var möjlig för bara några år sedan.
Så finansieras Europas försvar
Det största steget togs redan 2025, när EU-rådet den 27 maj antog låneinstrumentet SAFE (Security Action for Europe) på 150 miljarder euro. Syftet är att medlemsländerna ska kunna låna billigt till gemensamma inköp av robotar, ammunition, artilleri, luftvärn, drönare och cyberförmåga. I mars 2026 började de första pengarna betalas ut, efter att 18 medlemsländer ansökt om sammanlagt 127 miljarder euro.
SAFE är den första pelaren i EU-kommissionens större plan ReArm Europe, numera omdöpt till Readiness 2030, som siktar på att mobilisera upp till 800 miljarder euro till försvaret. Villkoret är att minst 65 procent av ett systems värde kommer från EU eller partnerländer – ett sätt att bygga upp en europeisk försvarsindustri istället för att pengarna går till USA eller Asien.
Utöver lånen satsade EU under 2026 en miljard euro i Europeiska försvarsfondens arbetsprogram och 1,5 miljarder euro i programmet för den europeiska försvarsindustrin (EDIP) för 2026–2027. Enligt en analys från den svenska tankesmedjan Sieps motsvarar EU:s specifika bidrag ungefär en tredjedel av medlemsländernas samlade försvarsinvesteringar.
Rekordbudgetar i Tyskland, Polen och Frankrike
Tyskland godkände en försvarsbudget på över 108 miljarder euro för 2026, inklusive särskilda pengar från den så kallade Zeitenwende-fonden. Polen ligger i topp bland Natos europeiska medlemmar med 4,5 procent av BNP till försvaret, medan Frankrike höjde sin budget till 68,5 miljarder euro.
Samtidigt slog riskkapitalet till europeiska försvarsföretag rekord: 8,7 miljarder dollar investerades 2025, en ökning med 55 procent på ett år. München har vuxit fram som Europas ledande knutpunkt för försvarsteknik, och EU har för första gången en särskild försvarskommissionär – litauern Andrius Kubilius.
Utmaningar: splittring och industrins gränser
Trots pengaflödet är vägen till ett gemensamt europeiskt försvar fortfarande kantad av hinder. Mellan 2022 och 2023 gick bara 22 procent av EU:s försvarsupphandlingar till europeiska produkter – resten köptes främst från USA. Medlemsländerna köper olika system och bygger parallella försörjningskedjor, vilket driver upp kostnaderna utan att förmågan förbättras.
Enligt tankesmedjan Bruegel står de tio största leverantörerna för mellan 67 och 90 procent av militärupphandlingen i Tyskland, Polen och Storbritannien. Kritiker menar att pengarna riskerar att fastna hos samma jättar istället för att skapa verklig konkurrens. USA:s mer transaktionella hållning till Nato har samtidigt ökat trycket på Europa att klara sig mer på egen hand, och europeiska underrättelsetjänster bedömer att Ryssland skulle kunna vara kapabelt till ett konventionellt krig mot Europa inom fem år.
Sveriges roll i upprustningen
Sverige är en del av både Nato och EU:s försvarssamarbeten och följer samma trend: försvarsanslagen har höjts kraftigt och svenska företag som Saab nämns bland de europeiska tillverkare som väntas gynnas av de nya upphandlingarna. Parallellt har Sverige sett över Sveriges beredskap inför framtida kriser, eftersom totalförsvaret omfattar mer än bara det militära.
Nästa Nato-toppmöte, som 2026 hålls i Turkiet, väntas göra en första granskning av hur långt medlemsländerna har kommit med att omvandla löften till faktiska beställningar. För Sveriges del handlar det om att både bidra till det gemensamma försvaret och säkra den egna försörjningen av kritisk materiel.
Vad händer härnäst
Under 2026 har medlemsländerna lämnat in sina låneansökningar till SAFE, och om avsiktsförklaringarna blir verkliga projekt lär de militära beställningarna skjuta i höjden under 2027. Polen står i ledningen med begärda lån på 43 miljarder euro, följt av Frankrike, Rumänien och Ungern.
Oavsett takten är budskapet tydligt: Europas försvar är inte längre en fråga om framtiden, utan om nutiden. Året 2026 kommer att bli ihågkommet som det år då Europa slutade prata om upprustning och började betala för den.
