Demokratin beskrevs länge som historiens segrare. Efter kalla krigets slut spreds demokratiska styrelseskick över världen, och framtiden såg ut att tillhöra folkstyret. I dag är bilden en annan. Runt om i Europa – och världen – sjunker förtroendet för politiska institutioner, valdeltagandet sviktar och missnöjet växer. Sverige sticker ut i sammanhanget. Här är tilliten till …
Få händelser har format det moderna samhället lika djupt som covid-pandemin. När viruset spred sig över världen i början av 2020-talet blottlades sårbarheter som många trodde hörde historien till. Sjukvården pressades till bristningsgränsen, leveranskedjor brast och vardagslivet stannade upp på ett sätt som få hade föreställt sig. I dag, flera år senare, är frågan inte …
Vetenskapen rör sig snabbare än någonsin. Artificiell intelligens förändrar hur forskning bedrivs, medicinen tar steg mot behandlingar som nyligen var otänkbara och klimatforskningen ger allt skarpare bilder av vad som väntar. Det som brukar sammanfattas som forskningsgenombrott 2026 handlar inte om enstaka sensationer utan om fält som mognar samtidigt – och om vad det betyder …
Ovanför våra huvuden pågår en tyst miljökatastrof. I omloppsbana runt jorden cirkulerar tiotusentals bitar av rymdskrot – uttjänta satelliter, raketsteg och fragment från kollisioner – i hastigheter som gör varje bit till en potentiell projektil. Rymdskrot 2026 är ett växande hot mot de satelliter som det moderna samhället är beroende av: för navigation, kommunikation, väderprognoser …
Europas storstäder genomgår sin största förvandling på decennier. Bostadsbristen pressar unga och barnfamiljer, klimatanpassningen ritar om gator och torg, och nya sätt att arbeta förändrar vad staden ska vara. I europeiska storstäder 2026 pågår en intensiv debatt om motsägelsen: hur blir man både grönare, tätare och mer levande – samtidigt? I den här guiden tittar …
Haven täcker sjuttio procent av jordens yta och ger syre, mat och försörjning åt miljarder människor. Ändå behandlar vi dem som en soptipp och ett skafferi utan botten. Det som i miljödebatten sammanfattas som haven plast 2026 handlar om tre sammanflätade kriser: plastnedskräpningen, överfisket och klimatförändringarnas effekter på det marina livet. Läget är allvarligt – …
Skogen har blivit en av Europas mest omstridda naturresurser. Samtidigt som den ska leverera virke till husbyggande och bioenergi förväntas den lagra kol, hysa hotade arter och erbjuda rekreation. Frågan om skog 2026 handlar om en grundläggande konflikt: vem ska bestämma över skogen, och vad ska den användas till? För Sverige, där skogen täcker större …
Tullarna är tillbaka som stormaktspolitikens favoritvapen. Efter decennier av sjunkande handelshinder har världens största ekonomier åter börjat använda tullar för att skydda sin industri, straffa motståndare och tvinga fram förhandlingar. Det som i debatten kallas tullar handelskrig 2026 handlar inte längre om enstaka produkter utan om en systematisk omritning av världshandelns karta – med konsekvenser …
Vad händer om matbutikernas hyllor gapar tomma i en vecka? Frågan kändes avlägsen för bara några år sedan, men pandemin, kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget har gjort matberedskap till ett ämne som diskuteras vid svenska köksbord. Matberedskap 2026 handlar inte om domedagsprepping utan om sunt förnuft: att hushållet klarar sig en tid utan …
Sverige har länge varit ett av världens mest generösa biståndsländer, mätt som andel av ekonomin. Men biståndspolitiken har förändrats markant de senaste åren. Nya prioriteringar, stramare budgetar och ett tydligare fokus på svenska intressen har ritat om kartan för hur svenskt bistånd 2026 fördelas. För den som vill förstå Sveriges roll i världen är biståndet …